Bibelsvar från ChatGPT 2024-11-01

Här är en kronologiskt ordnad lista över böckerna i Den Ortodoxa Bibeln och tidiga kyrkofädernas skrifter fram till schismen mellan öst och väst år 1054. Jag har baserat ordningen för Gamla Testamentet på Septuaginta (LXX) och de nytestamentliga skrifterna samt viktiga texter från kyrkofäderna. Vissa datum är ungefärliga eftersom exakta årtal ibland är svåra att fastställa.

Gamla Testamentet (Septuaginta)

  1. Första Mosebok - ca 1400-1200 f.Kr.
  2. Andra Mosebok - ca 1400-1200 f.Kr.
  3. Tredje Mosebok - ca 1400-1200 f.Kr.
  4. Fjärde Mosebok - ca 1400-1200 f.Kr.
  5. Femte Mosebok - ca 1400-1200 f.Kr.
  6. Josua - ca 1200-1100 f.Kr.
  7. Domarboken - ca 1200-1000 f.Kr.
  8. Rut - ca 1000-900 f.Kr.
  9. Första Samuelsboken - ca 1000-900 f.Kr.
  10. Andra Samuelsboken - ca 1000-900 f.Kr.
  11. Första Kungaboken - ca 900 f.Kr.
  12. Andra Kungaboken - ca 900 f.Kr.
  13. Första Krönikeboken - ca 400 f.Kr.
  14. Andra Krönikeboken - ca 400 f.Kr.
  15. Esra - ca 400 f.Kr.
  16. Nehemja - ca 400 f.Kr.
  17. Ester - ca 400 f.Kr.
  18. Job - okänt, men uppskattningsvis ca 700-400 f.Kr.
  19. Psaltaren - ca 1000-400 f.Kr. (flera psalmer samlade under lång tid)
  20. Ordspråksboken - ca 700-400 f.Kr.
  21. Predikaren - ca 300 f.Kr.
  22. Höga Visan - ca 400-300 f.Kr.
  23. Jesaja - ca 700-600 f.Kr.
  24. Jeremia - ca 600 f.Kr.
  25. Klagovisorna - ca 586 f.Kr.
  26. Hesekiel - ca 600-570 f.Kr.
  27. Daniel - ca 167-164 f.Kr.
  28. Hosea - ca 750 f.Kr.
  29. Joel - ca 500-400 f.Kr.
  30. Amos - ca 750 f.Kr.
  31. Obadja - ca 500-400 f.Kr.
  32. Jona - ca 700 f.Kr.
  33. Mika - ca 700 f.Kr.
  34. Nahum - ca 650 f.Kr.
  35. Habackuk - ca 600 f.Kr.
  36. Sefanja - ca 600 f.Kr.
  37. Haggaj - ca 520 f.Kr.
  38. Sakaria - ca 520-518 f.Kr.
  39. Malaki - ca 450 f.Kr.
  40. Första Mackabeerboken - ca 100 f.Kr.
  41. Andra Mackabeerboken - ca 100 f.Kr.
  42. Tredje Mackabeerboken - ca 100-30 f.Kr.
  43. Fjärde Mackabeerboken - ca 30 e.Kr.
  44. Jesus Syraks Vishet (Syrak) - ca 200-175 f.Kr.
  45. Salomos Vishet - ca 100 f.Kr.
  46. Baruk - ca 586-500 f.Kr.
  47. Manasses bön - ca 600 f.Kr.
  48. Tobit - ca 200 f.Kr.
  49. Judith - ca 150 f.Kr.

Nya Testamentet

  1. Evangeliet enligt Matteus - ca 70-80 e.Kr.
  2. Evangeliet enligt Markus - ca 60-70 e.Kr.
  3. Evangeliet enligt Lukas - ca 70-85 e.Kr.
  4. Evangeliet enligt Johannes - ca 90-100 e.Kr.
  5. Apostlagärningarna - ca 85-90 e.Kr.
  6. Romarbrevet - ca 57 e.Kr.
  7. Första Korinthierbrevet - ca 53-54 e.Kr.
  8. Andra Korinthierbrevet - ca 55-56 e.Kr.
  9. Galaterbrevet - ca 48-55 e.Kr.
  10. Efesierbrevet - ca 60-62 e.Kr.
  11. Filipperbrevet - ca 60-62 e.Kr.
  12. Kolosserbrevet - ca 60-62 e.Kr.
  13. Första Thessalonikerbrevet - ca 50 e.Kr.
  14. Andra Thessalonikerbrevet - ca 51 e.Kr.
  15. Första Timotheosbrevet - ca 62-64 e.Kr.
  16. Andra Timotheosbrevet - ca 64-67 e.Kr.
  17. Titusbrevet - ca 63-65 e.Kr.
  18. Filemonbrevet - ca 60-62 e.Kr.
  19. Hebreerbrevet - ca 63-70 e.Kr.
  20. Jakobs brev - ca 45-62 e.Kr.
  21. Första Petrusbrevet - ca 64-65 e.Kr.
  22. Andra Petrusbrevet - ca 65-68 e.Kr.
  23. Första Johannesbrevet - ca 90-100 e.Kr.
  24. Andra Johannesbrevet - ca 90-100 e.Kr.
  25. Tredje Johannesbrevet - ca 90-100 e.Kr.
  26. Judas brev - ca 60-80 e.Kr.
  27. Uppenbarelseboken - ca 95-96 e.Kr.

Kyrkofäderna (Viktiga skrifter fram till 1054)

  1. Didaché (De tolv apostlarnas lära) - ca 50-70 e.Kr.
  2. Clemens brev till Korinthierna - ca 95 e.Kr.
  3. Ignatius av Antiochias brev - ca 105-115 e.Kr.
  4. Polykarpos av Smyrnas brev - ca 110-140 e.Kr.
  5. Barnabasbrevet - ca 100-130 e.Kr.
  6. Hermas Herden - ca 140 e.Kr.
  7. Justinus Martyren, Apologierna - ca 150-160 e.Kr.
  8. Irenaeus, Mot heresierna - ca 180 e.Kr.
  9. Clemens av Alexandria, Pedagogen - ca 198 e.Kr.
  10. Tertullianus, Apologeticum - ca 197 e.Kr.
  11. Origenes, Om första principerna - ca 220 e.Kr.
  12. Cyprianus av Kartago, Enhetens kyrka - ca 251 e.Kr.
  13. Athanasius, Om inkarnationen - ca 318 e.Kr.
  14. Basilius den Store, Om den Helige Ande - ca 375 e.Kr.
  15. Gregorius av Nazianzos, Teologiska tal - ca 380 e.Kr.
  16. Johannes Chrysostomos, Om prästernas uppgift - ca 390 e.Kr.
  17. Augustinus, Bekännelser - ca 397 e.Kr.
  18. Jerome, Vulgata (översättning) - ca 405 e.Kr.
  19. Augustinus, Om Gudsstaden - ca 426 e.Kr.
  20. Maximus Bekännaren, Ambigua - ca 650 e.Kr.
  21. Johannes av Damaskus, Om den ortodoxa tron - ca 743 e.Kr.

Detta är en översikt och listan är koncentrerad på de mest centrala texterna.

Att sammanställa en komplett lista över alla ortodoxa kyrkofäders skrifter är en omfattande uppgift, eftersom det finns många texter och de skrevs under flera hundra år. Jag kan dock ge dig en lista med de viktigaste ortodoxa kyrkofädernas skrifter fram till schismen år 1054. För varje författare listar jag några av deras mest kända verk, med titlar på engelska och originalspråk (om möjligt).

Apostoliska fäderna (ca 50-150 e.Kr.)

  1. Didache (Διδαχὴ τοῦ Κυρίου διὰ τῶν δώδεκα ἀποστόλων τοῖς ἔθνεσιν) - “The Teaching of the Twelve Apostles”
  2. Clement of Rome
    • First Epistle to the Corinthians (Κλήμεντος πρὸς Κορινθίους) - “First Epistle to the Corinthians”
  3. Ignatius of Antioch
    • Epistles (Ἐπιστολαί) - “Letters” (includes letters to the Ephesians, Magnesians, Trallians, Romans, Philadelphians, Smyrnaeans, and to Polycarp)
  4. Polycarp of Smyrna
    • Epistle to the Philippians (Ἐπιστολὴ Πρὸς Φιλιππησίους) - “Letter to the Philippians”
  5. The Epistle of Barnabas (Βαρνάβα Ἐπιστολή) - “The Epistle of Barnabas”
  6. The Shepherd of Hermas (Ποιμήν) - “The Shepherd”

Apologeterna (ca 130-200 e.Kr.)

  1. Justin Martyr
    • First Apology (Ἀπολογία Πρώτη) - “First Apology”
    • Second Apology (Δευτέρα Ἀπολογία) - “Second Apology”
    • Dialogue with Trypho (Διάλογος πρὸς Τρύφωνα) - “Dialogue with Trypho”
  2. Athenagoras of Athens
    • A Plea for the Christians (Πρεσβεία περὶ Χριστιανῶν) - “A Plea for the Christians”
    • On the Resurrection of the Dead (Περὶ ἀναστάσεως νεκρῶν) - “On the Resurrection of the Dead”
  3. Tatian the Assyrian
    • Address to the Greeks (Λόγος πρὸς Ἕλληνας) - “Oration to the Greeks”
  4. Theophilus of Antioch
    • To Autolycus (Πρὸς Αὐτόλυκον) - “To Autolycus”

Kyrkofäder från 100-300 e.Kr.

  1. Irenaeus of Lyons
    • Against Heresies (Ἔλεγχος καὶ ἀνατροπὴ τῆς ψευδωνύμου γνώσεως) - “Refutation and Overthrow of Knowledge Falsely So-Called”
  2. Clement of Alexandria
    • Protrepticus (Προτρεπτικὸς πρὸς Ἕλληνας) - “Exhortation to the Greeks”
    • Paedagogus (Παιδαγωγός) - “The Instructor”
    • Stromata (Στρώματα) - “Miscellanies”

300-talet: De kappadokiska fäderna och andra

  1. Athanasius of Alexandria
    • On the Incarnation (Περὶ τῆς ἐνανθρωπήσεως τοῦ Λόγου) - “On the Incarnation of the Word”
    • Against the Arians (Κατὰ Ἀρειανῶν) - “Orations Against the Arians”
  2. Basil the Great
    • On the Holy Spirit (Περὶ τοῦ Ἁγίου Πνεύματος) - “On the Holy Spirit”
    • Hexaemeron (Ἑξαήμερον) - “Six Days of Creation”
  3. Gregory of Nazianzus
    • Orations (Λόγοι) - “Theological Orations”
  4. Gregory of Nyssa
    • Life of Moses (Βίος Μωυσέως) - “The Life of Moses”
    • On the Soul and the Resurrection (Περὶ ψυχῆς καὶ ἀναστάσεως) - “On the Soul and the Resurrection”

400-talet

  1. John Chrysostom
    • Homilies on Matthew (Ὁμιλίαι εἰς τὸν Ματθαῖον) - “Homilies on the Gospel of Matthew”
    • On the Priesthood (Περὶ Ἱερωσύνης) - “On the Priesthood”
  2. Cyril of Alexandria
    • Against Nestorius (Κατὰ Νεστορίου) - “Against Nestorius”
    • Commentary on the Gospel of John (Εἰς τὸ Κατὰ Ἰωάννην Εὐαγγέλιον) - “Commentary on the Gospel of John”

500-talet

  1. Dionysius the Areopagite (Pseudo-Dionysius)
    • The Divine Names (Περὶ θείων ὀνομάτων) - “On the Divine Names”
    • The Mystical Theology (Μυστικὴ Θεολογία) - “The Mystical Theology”
    • The Celestial Hierarchy (Περὶ τῆς οὐρανίας ἱεραρχίας) - “The Celestial Hierarchy”
  2. Leontius of Byzantium
    • Against the Monophysites (Κατὰ Μονοφυσιτῶν) - “Against the Monophysites”

600-talet

  1. Maximus the Confessor
    • Ambigua (Ἀμφιβάλλοντα) - “Ambiguities”
    • The Ascetic Life (Βίος καὶ πολιτεία) - “The Ascetic Life”
    • Mystagogy (Μυσταγωγία) - “Mystagogy”

700-talet

  1. John of Damascus
    • Exposition of the Orthodox Faith (Ἔκδοσις ἀκριβὴς τῆς ὀρθοδόξου πίστεως) - “An Exact Exposition of the Orthodox Faith”
    • Against Heresies (Κατὰ Αἱρέσεων) - “Against Heresies”
    • On the Divine Images (Περὶ τῶν Ἁγίων Εἰκόνων) - “On the Divine Images”

Denna lista täcker de mest betydande ortodoxa kyrkofäderna och deras centrala skrifter. Många fler fäder och skrifter finns, men dessa representerar en kärna av ortodox teologisk och andlig litteratur fram till schismen mellan öst och väst år 1054.

Här är en sammanfattad lista över de sju ekumeniska koncilierna som erkänns av den ortodoxa kyrkan, inklusive mötesdatum, närvarande kejsare, skäl för mötet och viktigaste besluten:

1. Första konciliet i Nicaea

  • Datum: 325 e.Kr.
  • Plats: Nicaea (idag İznik, Turkiet)
  • Kejsare: Konstantin den store
  • Anledning: Bekämpa arianismen, en lära som hävdade att Kristus inte var av samma väsen som Fadern.
  • Beslut: Nicenska trosbekännelsen formulerades och fastställde att Sonen är “av samma väsen” (homoousios) som Fadern. Fastställde även datum för påskfirandet.

2. Första konciliet i Konstantinopel

  • Datum: 381 e.Kr.
  • Plats: Konstantinopel (idag Istanbul, Turkiet)
  • Kejsare: Theodosius I
  • Anledning: Vidareutveckling av läran om Treenigheten, samt bekämpa nya heresier som apollinarismen.
  • Beslut: Nicenska trosbekännelsen kompletterades (det som ofta kallas “Niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen”). Konciliet förklarade att Anden är Gud och av samma väsen som Fadern och Sonen.

3. Konciliet i Efesos

  • Datum: 431 e.Kr.
  • Plats: Efesos (i nuvarande Turkiet)
  • Kejsare: Theodosius II
  • Anledning: Bekämpa nestorianismen, som hävdade att Kristus hade två skilda personer (mänsklig och gudomlig).
  • Beslut: Maria förklarades vara Theotokos (Gudaföderska) och därmed fastställdes att Kristus är en enda person, både Gud och människa.

4. Konciliet i Kalcedon

  • Datum: 451 e.Kr.
  • Plats: Kalcedon (idag Kadıköy, Turkiet)
  • Kejsare: Marcianus
  • Anledning: Bekämpa monofysitismen, som hävdade att Kristus hade endast en natur.
  • Beslut: Kalcedonska trosbekännelsen formulerades och fastställde att Kristus har två naturer, gudomlig och mänsklig, i en person utan förväxling eller förändring.

5. Andra konciliet i Konstantinopel

  • Datum: 553 e.Kr.
  • Plats: Konstantinopel
  • Kejsare: Justinianus I
  • Anledning: Klargöra läran om Kristi naturer och fördöma vissa skrifter som ansågs vara kätterska (de “tre kapitlen”).
  • Beslut: Fördömde skrifterna i de tre kapitlen och bekräftade Kalcedonska konciliets lära om Kristi två naturer.

6. Tredje konciliet i Konstantinopel

  • Datum: 680–681 e.Kr.
  • Plats: Konstantinopel
  • Kejsare: Konstantinos IV
  • Anledning: Bekämpa monotelitismen, en lära som hävdade att Kristus bara hade en vilja (den gudomliga).
  • Beslut: Konciliet fastställde att Kristus hade två viljor (gudomlig och mänsklig) i en person, i linje med läran om de två naturerna.

7. Andra konciliet i Nicaea

  • Datum: 787 e.Kr.
  • Plats: Nicaea
  • Kejsare: Irene (regent för Konstantin VI)
  • Anledning: Lösa striden om ikonoklasm (förbud mot att använda ikoner i tillbedjan).
  • Beslut: Ikoner tilläts i kyrkor och hem, med argumentet att de kan hedras (inte dyrkas) som hjälpmedel för troende att närma sig Gud.

Frågorna kring Moses historiska tid och omständigheterna runt honom är komplexa, eftersom de flesta av uppgifterna om Moses liv och Israels utvandring från Egypten kommer från religiösa texter snarare än historiska dokument. Det finns ingen direkt arkeologisk eller historisk dokumentation som exakt bekräftar Moses existens, hans födelseår, eller vilka faraoner som skulle ha varit inblandade under de olika episoderna i hans liv. Historiker har dock gjort vissa antaganden baserade på bibeltexter och historiska fakta om Egypten.

Här är en sammanfattning baserad på de olika teorier och traditioner som finns:

När levde Moses?

  • Moses tros ha levt någon gång mellan 1400- och 1200-talet f.Kr., beroende på olika dateringsmetoder och tolkningar. Två vanliga teorier är:
    • 1400-talet f.Kr.: En teori baserar sig på uppgifter i Första Kungaboken 6:1, där det står att utvandringen skedde 480 år före Salomos tempelbygge (cirka 960 f.Kr.). Detta placerar utvandringen runt 1446 f.Kr., vilket skulle innebära att Moses levde på 1400-talet f.Kr.
    • 1200-talet f.Kr.: Andra forskare menar att utvandringen ägde rum runt 1260 f.Kr., under Ramses II:s regeringstid, baserat på omnämnandet av staden Ramses i bibeltexten.

Vem var farao när Moses föddes?

  • Om Moses föddes runt 1400-talet f.Kr., kan farao ha varit Thutmosis I eller Thutmosis II.
  • Om Moses föddes på 1200-talet f.Kr., kan farao ha varit Seti I, som regerade före Ramses II.

Vem var faraos dotter som drog upp Moses ur vassen?

  • Bibeln nämner inte faraos dotter vid namn. I den judiska traditionen identifieras hon ibland som Batya (eller Bithiah på engelska), men detta namn finns inte i själva bibeltexten. Vissa teorier föreslår att det skulle kunna vara Hatshepsut, en kunglig kvinna från 1400-talet f.Kr., men detta är en spekulation och saknar direkt historiskt stöd.

Vilket år ägde utvandringen ur Egypten rum och vem var farao då?

  • Beroende på dateringen av utvandringen finns två huvudsakliga teorier om vilken farao som kan ha regerat vid tiden:
    • 1400-talet f.Kr.: Om utvandringen ägde rum runt 1446 f.Kr., kan farao ha varit Amenhotep II.
    • 1200-talet f.Kr.: Om utvandringen ägde rum runt 1260 f.Kr., är det troligt att farao var Ramses II.

Det är dock viktigt att påpeka att det inte finns någon direkt historisk dokumentation i Egyptens egna källor om en massutvandring av israelitiska slavar, och många forskare är därför osäkra på dessa antaganden.

Enligt den grekiska översättningen Septuaginta har världens skapelse och olika historiska händelser förts in i en tidslinje som ibland avviker från den hebreiska Bibeln och andra historiska källor. Här är en kronologi som utgår från Septuaginta och sträcker sig fram till Kristi födelse.

Septuagintas kronologi från skapelsen till Kristi födelse

  1. Världens skapelse – 5508 f.Kr.
    • Enligt Septuaginta anses skapelsen ha ägt rum cirka 5508 f.Kr., vilket innebär att denna kronologi börjar med detta datum.
  2. Adam och Eva skapas – 5508 f.Kr.
    • Adam och Eva skapas, och människans historia börjar enligt den bibliska berättelsen.
  3. Seth föds – ca 5403 f.Kr.
    • Adam och Eva får sonen Seth när Adam är 105 år.
  4. Enos föds – ca 5298 f.Kr.
    • Seth får sonen Enos när han är 105 år gammal.
  5. Kenan föds – ca 5208 f.Kr.
    • Enos får sonen Kenan vid 90 års ålder.
  6. Mahalalel föds – ca 5138 f.Kr.
    • Kenan får sonen Mahalalel vid 70 års ålder.
  7. Jared föds – ca 5073 f.Kr.
    • Mahalalel får sonen Jared vid 65 års ålder.
  8. Henok föds – ca 4908 f.Kr.
    • Jared får sonen Henok vid 162 års ålder.
  9. Methusalem föds – ca 4843 f.Kr.
    • Henok får sonen Methusalem vid 65 års ålder.
  10. Lamek föds – ca 4656 f.Kr.
    • Methusalem får sonen Lamek vid 187 års ålder.
  11. Noa föds – ca 4481 f.Kr.
    • Lamek får sonen Noa vid 182 års ålder.
  12. Syndafloden – ca 3280 f.Kr.
    • Enligt Septuaginta inträffade syndafloden när Noa var 600 år gammal.
  13. Sems släktlinje och folkens spridning – ca 3200–2500 f.Kr.
    • Efter syndafloden befolkade Noas ättlingar jorden och olika släktlinjer utvecklades.
  14. Abraham föds – ca 2124 f.Kr.
    • Abraham föds cirka 352 år efter syndafloden, enligt Septuaginta.
  15. Isak föds – ca 2024 f.Kr.
    • Abraham får sonen Isak när han är 100 år gammal.
  16. Jakob och Esau föds – ca 1964 f.Kr.
    • Isak får sönerna Jakob och Esau.
  17. Israels folk flyttar till Egypten – ca 1864 f.Kr.
    • Jakob och hans söner flyttar till Egypten under Josefs tid.
  18. Moses och uttåget ur Egypten – ca 1464 f.Kr.
    • Moses leder israeliterna ut ur Egypten cirka 400 år efter Jakobs flytt, enligt Septuaginta.
  19. Domartiden – ca 1400–1050 f.Kr.
    • Perioden då Israel leddes av domare, fram till Israels första kungar.
  20. Kung Saul, David och Salomo – ca 1050–930 f.Kr.
    • Saul blir Israels första kung, följd av David och därefter Salomo, som bygger templet i Jerusalem.
  21. Rikets delning – ca 930 f.Kr.
    • Efter Salomos död delas riket i Juda och Israel.
  22. Assyriska erövringen av Israel – ca 722 f.Kr.
    • Assyrien erövrar det norra riket Israel.
  23. Babyloniska fångenskapen – ca 586–538 f.Kr.
    • Juda rike faller för Babylon, och många judar förs bort i fångenskap.
  24. Återvändandet till Jerusalem och templets återuppbyggnad – ca 538–515 f.Kr.
    • Efter det persiska rikets seger över Babylon får judarna återvända och återuppbygga templet.
  25. Mackabéerupproret – ca 167–160 f.Kr.
    • Judarna gör uppror mot det Seleukidiska imperiets härskare, vilket leder till att de får viss autonomi.
  26. Romarrikets kontroll över Judéen – 63 f.Kr.
    • Rom under Pompejus tar kontroll över Judéen och inför romerskt styre.
  27. Kristi födelse – ca 4–7 f.Kr.
    • Enligt traditionen föds Jesus Kristus under kejsar Augustus tid och Herodes den stores styre i Judéen.

Denna kronologi är ungefärlig och bygger på en tolkning av Septuagintas tidslinje.

Här är en lista över de viktigaste regenterna i Juda och Israel, baserad på en kronologi från Septuaginta. Det kan vara svårt att ge exakta datum, men här är en uppskattad lista utifrån de viktigaste personerna och händelserna, samt vissa samtida regenter i omgivande riken.

Från Abraham till Monarkin

  1. Abraham – ca 2124–1949 f.Kr.
    • Samtida kungar: Hammurabi av Babylon (ca 1792–1750 f.Kr.) om vi räknar en senare tradition.
  2. Isak – ca 2024–1844 f.Kr.
    • Fortsätter boskapshushållningen i Kanaans land.
  3. Jakob (Israel) – ca 1964–1817 f.Kr.
    • Familjen bosätter sig i Egypten på Josefs inbjudan under en period av hungersnöd.
  4. Josef – ca 1914–1804 f.Kr.
    • Stiger till makt under en farao, vilket antyder att Egypten var en inflytelserik makt under hans tid.

Tiden i Egypten och Mose

  1. Moses – ca 1544–1424 f.Kr.
    • Leder Israels folk ut ur Egypten, möjligen under en farao som kan ha varit från 18:e eller 19:e dynastin (t.ex. Thutmosis III eller Ramses II enligt senare traditioner).
  2. Josua – ca 1424–1384 f.Kr.
    • Tar över ledarskapet efter Moses och leder israeliterna in i Kanaans land.

Domartiden

  • Domare (ca 1384–1050 f.Kr.): Under denna tid hade Israel ingen kung utan leddes av domare, inklusive Otniel, Ehud, Deborah, Gideon, Jefta och Samson.
    • Samtida stormakter: Egypten, under 19:e och 20:e dynastierna, och hettiternas rike.

Enad Monarki

  1. Kung Saul – ca 1050–1010 f.Kr.
    • Israels första kung.
  2. Kung David – ca 1010–970 f.Kr.
    • Erövrar Jerusalem och gör den till huvudstad.
    • Samtida regent: Farao Siamun av Egypten (ca 986–967 f.Kr.).
  3. Kung Salomo – ca 970–930 f.Kr.
    • Bygger templet i Jerusalem, Israel når sitt största välstånd under hans styre.
    • Samtida regent: Sheshonk I av Egypten (ca 943–922 f.Kr.).

Rikets delning (Israel och Juda)

  1. Rehabeam (Juda) – ca 930–913 f.Kr.
    • Son till Salomo. Under hans regering delas riket.
    • Jerobeam I (Israel) – ca 930–910 f.Kr.
  2. Asa (Juda) – ca 910–869 f.Kr.
    • Baesha (Israel) – ca 909–886 f.Kr.
    • Samtida stormakt: Egypten under Sheshonk I som invaderar Juda (1 Kungaboken 14:25-26).
  3. Jehoshafat (Juda) – ca 873–849 f.Kr.
    • Ahab (Israel) – ca 874–853 f.Kr.
    • Samtida stormakter: Assyrien under Salmanassar III.
  4. Ussia (Juda) – ca 790–739 f.Kr.
    • Jerobeam II (Israel) – ca 793–753 f.Kr.
    • Assyrien börjar växa sig starkare under Tiglat-Pileser III.
  5. Hiskia (Juda) – ca 716–687 f.Kr.
    • Känd för att ha stått emot den assyriska invasionen under Sanherib (2 Kungaboken 18-19).
  6. Manasse (Juda) – ca 687–642 f.Kr.
    • Samtidigt växer Assyrien sig mäktigt, och Juda blir en vasallstat.
  7. Josia (Juda) – ca 640–609 f.Kr.
    • Försöker reformera religionen, men faller i slaget vid Megiddo.
    • Samtida stormakter: Egypten under farao Neko II, Babylon under Nabopolassar.

Juda rikes fall

  1. Sidkia (Juda) – ca 597–586 f.Kr.
    • Den sista kungen i Juda innan Babylonien, under Nebukadnessar II, erövrar Jerusalem och förstör templet.
    • Samtida regent: Nebukadnessar II (Babylon).

Persiskt styre

  • Juda styrs därefter av persiska ståthållare efter Babyloniens fall till Persien 539 f.Kr.
    • Cyrus den store (Persien) tillåter judarna att återvända till Jerusalem och bygga upp templet igen ca 538 f.Kr.
    • Dareios I (Persien) och Xerxes I är också viktiga under denna period.

Grekiskt styre och seleukidiskt förtryck

  • Alexander den store (Grekland) – erövrar Palestina ca 332 f.Kr.
  • Efter Alexanders död faller Judéen under seleukidiskt styre.
    • Antiochos IV Epifanes (Seleukiderna) – ca 175–164 f.Kr. förföljer judarna och förbjuder judisk tillbedjan, vilket leder till Mackabéerupproret.

Hasmoneiska dynastin (Juda får självstyre)

  • Efter Mackabéerupproret upprättas en självständig judisk stat under den hasmoneiska dynastin (ca 140–37 f.Kr.).

Romerskt styre

  • Pompejus erövrar Judéen och inför romerskt styre 63 f.Kr.
  • Herodes den store (Judéen) – ca 37–4 f.Kr.
    • Styrs som en klientkung under romarna, och regerar vid tiden för Jesu födelse.

Denna lista över regenter och kungar i Juda och Israel samt deras samtida omgivande stormakter ger en överblick baserad på Septuagintas tidslinje och bibelns berättelser, även om datumen kan variera beroende på källor och tolkningar.

Allmänt | |
Upp